2008-09-30

Xmentors bistånd på Sri Lanka


Vi vill på den här bloggen berätta om Xmentors bistånd till dels en enskild entreprenör i Unawatuna på södra Sri Lanka och dels ett sjukhusbygge i Amitirigala, öster om huvudstaden Colombo.

Landet hämmas i sin utveckling på grund av ett långdraget inbördeskrig och korrumperade politiker. Detta har lett till utbredd fattigdom och en undermålig infrastruktur.

I september (2008) reste Xmentors ägare, Ingvar Gräsberg och Kjell-Arne Edvinsson till Sri Lanka för att se hur biståndet fallit ut samt få ny information om vad som kan göras mer.


Rangie Amitirigala

Ingvar Gräsbergs vän sedan många år, Rangie Amitirigala, föddes på Sri Lanka 1940. Hans far var en av de större plantageägarna i ett område en bit öster om huvudstaden Colombo. När plantagen, som heter Naratale Estate, var som störst bestod den av 3000 hektar och hundratals arbetare. Man odlade gummi och te.

Vid 18 års ålder flyttade Rangie i likhet med många andra unga män från de finare familjerna på Sri Lanka till England för att utbilda sig. Han arbetade på Philips i England och i Holland för att, sedan han träffat sin schweiziska fru Rita, flytta till Schweiz 1978 och arbeta för dåvarande BBC (nuvarande ABB).
Ingvar träffade Rangie i samband med han och hans familj flyttade till Schweiz 1989. Han blev lite av Ingvars räddare i nöden när han kastades in i ett stort projekt för leverans av informationssystem till den schweiziska järnvägen. Det var en mycket turbulent tid inte minst beroende på att den schweiziska nationalklenoden BBC blivit uppköpta av svenska Asea.
Efter Rangies fars död fanns det ingen som drev plantagen vidare. En mycket stor del av ägorna hade dessutom annekterats av den socialistiska regeringen . Ett som det visade sig stort misstag eftersom det ledde till att mycket odlingsmark över landet förstördes. År 2003, sedan Rangie pensionerats, bestämde sig Rangie och hans fru Rita för att sälja sitt hus i Schweiz och flytta till Sri Lanka. Deras vuxna barn Isis och Alexis stannade dock kvar i Europa.

Iden är att på plantagen odla biodynamiskt gummi, kanel och te. Biodynamisk odling innebär att inga som helst växtgifter eller konstgödsel används och att allt drivs enligt gamla beprövade metoder absolut giftfritt. Idag börjar man kunna se de första resultaten och gummiproduktionen har börjat ge en positiv avkastning.I teodlingen har man valt att koncentrera sig på så kallat ”silver tip tea” som har ett högt pris men är svårt att odla. Plantagen har idag runt 10 anställda, i huvudsak tamiler som anses vara goda arbetare. Rangie har en arbetsgenomgång varje morgon och lön betalas ut en gång i veckan. En arbetsdag kostar cirka 20 (!) kronor per anställd.

Kriget på Sri Lanka


På Sri Lanka utkämpas sedan början av 80-talet ett inbördeskrig mellan de tamilska tigrarna i norr och den singalesiska regeringen. Tamilerna vill att norra delen av ön ska bli självständigt från den lankesiska delen av landet. Det är dock långtifrån alla tamiler som delar den uppfattningen och tamiler och singaleser lever till största delen i bra harmoni över hela landet. Kriget har på något sätt blivit självgående. En vapenvila rådde under ett antal år runt 2000 men striderna återupptågs 2003. Detta ledde till att en blomstrande turistindustri i princip föll ihop över natten. Det förekommer bombattentat på olika ställen i landet och man bör undvika norra delen av Sri Lanka där det pågår strider men i övriga landet är det enda synbara tecknet på kriget att det finns en hel del vägspärrar och skyttevärn runt offentliga byggnader, flygplatser etc. Det finns en stor förväntan att den nya presidenten sedan ett år ska åstadkomma ett slut på kriget. Tyvärr sker dock detta mera via vapen än via förhandlingar. Bilden visar ett bevakningstorn med kulsprutor.

Tsunamin 2004


I tillägg till inbördeskriget drabbades Sri Lanka hårt av Tsunamin på juldagen
2004. Tsunamin inträffade på Poya Day, fullmånsdagen som är en helgdag då många är lediga och därför befann sig vid stranden. Detta i kombination med att de enda byggnader som klarade sig var templen, bidrog till att späda på den vidskeplighet om gudarnas straff mot människorna som fanns sedan tidigare.
Runt 50 000 människor dog längs öst- och sydkusten den dagen på Sri Lanka. Vi hörde inte så mycket av det i Sverige eftersom vårt fokus låg i Thailand.
Det visade sig tydligt efter tsunamin att väldigt mycket biståndspengar hamnade i fel fickor. Offentliga hemligheter som att parlamentsledamöter byggt stora hus och köpt Aston Martin till sina söner för pengarna är inte ovanliga. Korruption är förresten överhuvudtaget ett stort problem på tjänstemannanivå i Sri Lanka. En tidigare minister gick under namnet ”Mr Ten Percent”.

Omedelbart efter Tsunamin startade Alexis och Isis Amitirigala en fond, The Naratale Fund,
avsedd att kanalisera pengar från Schweiz till hjälpinsatser på södra Sri Lanka.
Rita, Rangie och deras son och dotter deltog i arbetet med att återställa efter tsunamin i byn
Unawatuna strax söder om Galle. Anledningen var att de hade bekanta på orten
som drabbats hårt. Under röjningsarbetet träffade de på en ung man som heter Susantha som är nästa person som behöver en introduktion.

Susantha och hans familj


Susantha är en fattig men företagsam 30-åring. Hans familj består av fru Rosie samt döttrarna Ashami och Suhmi som är 5 respektive 7 år
gamla. Susantha tar dessutom hand om sin ena syster och hennes tre barn, sin andra syster och dotter vars man/pappa dödades i en bombattack i Colombo december 2007 samt sina föräldrar. Dessutom bor en femtonårig grannpojke hos familjen sedan hans föräldrar dog under tsunamin.
Susantha själv skjutsade några turister till Colombo dagen för tsunamin och fick besked via telefon om vad som hänt. Mirakulöst nog överlevde den närmaste familjen trots att huset, 300 meter från stranden, stod under vatten. Han förlorade dock tre kusiner och många vänner. Han kan berätta att han dagarna efter
tsunamin åkte förbi bassängerna vid en avsaltningsanläggning i närheten där det
låg över tusen kroppar och flöt.
Susantas far, som är i 55-årsåldern, drabbades av ett trauma efter tsunamin och är
idag innesluten i sin egen värld och kan inte längre arbeta. Han går ibland vilsen
omkring i omgivningarna. Susantha fick bland annat tillbringa en dag i fängelse
sedan fadern kastat sten mot polishuset (någon måste ju ta straffet!!).
Förutom att Susantha och hans familj höll på att gå under av fattigdom ville vi också hjälpa honom eftersom han är en sann entreprenör.
Susantha livnär sig på lite av varje. Han har varit musiker och spelat på fester, är
”driver” och ”tour guide”. Han är makalös på att ”wheela” och ”deala”, har järnkoll
på läget och ett stort kontaktnät.
Att vara ”tourist guide and driver” när det inte finns några turister är däremot ganska besvärligt. De senaste åren har varit dåliga även om det nu börjar skönjas en
ljusning.

Företagslån från Xmentor


Tidigare i år bad Susantha om att få låna pengar till att köpa en "three wheeler" (tuctuc). Den skulle göra det möjligt för honom att tjäna en del pengar på att transportera både folk och gods kortare sträckor.
Eftersom Xmentors vision allt sedan starten varit att på något sätt bidra till en bättre värld och vi dessutom hyllar entreprenörskapet tycktes det som en god idé att genom Xmentor låna ut de 2 500 USD som krävdes. Till beslutet bidrog även
det faktum att det via Rangie och Rita fanns etablerade relationer till Susantha och
det var inte troligt att vi skulle bli lurade. Sagt och gjort, pengarna gick iväg och
Susantha har nu sin three wheeler.

”Driver” en nödvändighet


Susantha var Ingvars familjs ”driver” när de var där 2006 liksom när Kjell-Arne och Ingvar besökte Sri Lanka i september i år (2008). En ”driver” måste man ha på Sri Lanka. Att köra själv är att betrakta som direkt livsfarligt. Trafiken är inte, som i Sverige styrd av regler, utan snarare av vissa lösa rekommendationer. Trots ganska många timmar i bilen med Susantha lyckades inte Kjell-Arne och Ingvar lista ut vilka rekommendationer som fanns för att klara sig i trafiken. Användandet av tutan (väldigt ofta) var en företeelse som var obegriplig. Bussarnas framfart var också en upplevelse. Bussar, kor, mopeder, tuktuk, hundar, kvinnor och barn i en enda röra på vägar med en standard som är svår att beskriva; glöm bort att köra själv.

The Ward Project


I den by som en gång i tiden formades runt Rangie och Ritas plantage finns ett sjukhus. (Byn bär Rangies efternamn, Amitirigala). Sjukhuset är avsett för dels olycksfall och dels en del förebyggande hälsovård och är en väldigt viktig del av infrastrukturen på orten. För lite drygt två år sedan hade dock sjukhuset förfallit så till den grad att den ansvarige läkaren vägrade ta emot
patienter (trots att sjukhuset byggts för bara 9 år sedan). Duschar och toaletter såväl som sjuksalar var under all kritik, taket läckte in.
Vattnet till sjukhuset var så dåligt att rådet efter en vattenanalys var ”do not even touch it”.
Rangie ombads leda ett arbete med att försöka bygga ett nytt sjukhus.
Grundplåten till det nya bygget var dels lokalbefolkningens åtagande att själva stå
för byggarbetet samt 9 000 USD som fanns kvar i Naratale Fund efter tsunamin.
Man har jobbat hårt med att hitta bidragsgivare och idag står stommen till
sjukhuset på plats och en del av inredning och annat finns framme.
Bidragen kommer dels från lokala företag men framför allt från Rangie och Ritas schweiziska
vänner och bekanta. Man hoppas nu få ihop finansiering så att bygget kan slutföras.

Vår idé om bistånd

Att låna ut pengar till en enskild företagare för att kunna etablera en verksamhet tror vi är bra då vi som i det här fallet har en uppbyggd relation till personen i fråga. Det handlar om samverkan i nätverk för att få pengarna att hitta rätt.
Att bidra med pengar till en så viktig infrastruktur som sjukhus tror vi är ett väldigt bra och viktigt sätt att hjälpa till i ett land. Det är särskilt viktigt att arbetet görs lokalt och att vi endast bidrar med pengar till det material som behövs. Alla bidragsgivare kommer att få sitt namn på en ”donors plate” vid sjukhusets entre. Ett ytterligare bra sätt vore att skapa sysselsättning genom att besöka landet.
Det är ingen tvekan om att ett besök på Sri Lanka är en fantastisk upplevelse.
Vi har nu genom Rangie, Rita och Susantha en infrastruktur på plats som våra vänner
och bekanta kan använda för att arrangera en upplevelserik och säker resa. Ett definitivt alternativ till exempelvis en Thailandsresa.